Vem betalar vad?

Räkna ut en rättvis fördelning av era gemensamma kostnader — tre modeller att jämföra, 30 sekunder, inga inloggningar.

Din lön före skatt

kr/mån

Din partners lön före skatt

kr/mån

Gemensamma kostnader

kr/mån

Hyra, mat, el, försäkring och annat ni delar på.

Tre sätt att dela kostnaderna

1. Efter förmåga (proportionellt)

Var och en betalar en andel av de gemensamma kostnaderna som motsvarar deras andel av hushållets totala nettoinkomst. Tjänar du 60 procent av den sammanlagda lönen betalar du 60 procent av de gemensamma räkningarna. Modellen är den vanligaste bland svenska sambopar och upplevs ofta som den mest rättvisa när det finns en tydlig löneskillnad.

2. 50/50

Alla gemensamma kostnader delas exakt på mitten — oavsett vem som tjänar mest. Enkel och tydlig, men kan upplevas som orättvis om löneskillnaden är stor. Fungerar bäst när båda tjänar ungefär lika mycket eller när ni vill hålla ekonomierna så separata som möjligt.

3. Lika mycket kvar

Kostnaderna fördelas så att båda har exakt samma summa kvar efter att de gemensamma räkningarna är betalda. Den som tjänar mer betalar alltså en större del, men kompenseras av att ingen sitter med mer fritt utrymme än den andra. Populär bland par som vill ha en jämlik vardag utan att behöva förhandla om varje utgift.

Så räknar vi

Kalkylatorn utgår från bruttolön (lön före skatt) och använder en schablonskatt på 30 procent för att räkna fram nettolön. Det är samma schablon som de flesta svenska banker och Konsumentverket använder i sina beräkningar för 2026. Din faktiska skattesats kan variera beroende på kommun och avdrag.

Fördelningsmodellerna baseras på nettolön — det vill säga vad som faktiskt landar på kontot varje månad. Alla tre modeller är vedertagna i svensk familjerätt och ekonomisk rådgivning.

Formler

Nettolön = Bruttolön x (1 - skatteschablon)
Proportionell andel = Din nettolön / (Din nettolön + Partners nettolön)
Lika kvar = (Sammanlagd nettolön - Gemensamma kostnader) / 2

Schabloner uppdaterade för 2026. Källa: Konsumentverkets beräkningsunderlag.

Vanliga frågor

Vilken fördelningsmodell är vanligast?

Proportionell fördelning (efter förmåga) är den vanligaste modellen bland svenska sambopar. Den innebär att varje person betalar en andel av de gemensamma kostnaderna som motsvarar deras andel av hushållets totala nettoinkomst.

Vad räknas som gemensamma kostnader?

Hyra eller boendekostnad, mat, hushållsartiklar, el, bredband, hemförsäkring och andra utgifter ni delar på. Personliga kostnader som kläder, hobby och egna prenumerationer brukar hållas utanför.

Hur fungerar modellen "Lika mycket kvar"?

Modellen räknar ut hur de gemensamma kostnaderna ska fördelas så att båda har exakt lika mycket pengar kvar efter att de gemensamma räkningarna är betalda. Den som tjänar mer betalar en större del, men ingen sitter med mer pengar än den andra.

Borde vi skriva samboavtal?

Sambolagen reglerar bara gemensam bostad och bohag. Om ni vill att andra tillgångar ska delas vid en eventuell separation behöver ni ett samboavtal. Det gäller särskilt om en person äger bostaden eller har mer sparkapital.

Hur ofta bör vi uppdatera fördelningen?

Uppdatera vid löneändringar, nya gemensamma kostnader eller förändringar i livssituation (barn, föräldraledighet, byte av boende). En gång per kvartal är en bra tumregel.

Slipp diskutera räkningarna varje månad

Vi håller koll på era gemensamma utgifter - du slipper diskutera vem som betalar vad